Sofia i Etiopien

Om kontoret: (110717)

Kontoret är ett hotellrum där de kastat ut sängen och satt in två skrivbord och några stolar. Det finns egen toalett (bra) med en icke-fungerande dusch, vilket inte gör så mycket. Varje dag kommer de och bär in gula plastdunkar med vatten, som vi sen har i en hink som man får ta ifrån för att spola och tvätta händerna. Toaletten är också förråd. Vi har en garderob med lås på, som nån skruvade upp ett par hyllor i. Vi har en lampa i taket och en skarvsladd där vi alla kan koppla in våra datorer. Det finns internet på USB om man har tur, det är kontantkort som man laddar, vet inte vad det kostar, men än har det inte fungerat för mig. Kontoret ligger en trappa upp och det finns två fönster som tur är, bra för ljuset, att kunna öppna för luft (för ventilation finns inte i det här landet) och för att kunna titta ut när man har tråkigt. På bottenvåningen finns ett café eller liten restaurang. Vägg i vägg ligger ett internetcafé med segaste internet och datorer jag använt på länge, men det är rätt billigt, betalade ca 2 kr för att surfa 20 minuter (fast minst hälften av tiden var väntan) Det är en grind ut mot gatan och på gården parkerar bilar. En vattendunk med kran står på en stol, där kan man tvätta händerna innan maten. Vilket är ganska bra att göra, eftersom man äter med händerna. Det var tänkt att vi skulle byta kontor, men nu tror jag att vi blir kvar här. Blir nog bra så, är ett ganska trivsamt ställe, och känns rätt säkert även på kvällen. Fast kanske inte att gå härifrån ensam.

Om boendet: (110717)

Jag har ett rum med en dubbelsäng. Om man vill kommer de och städar varje dag, men det tycker jag är onödigt. I det här rummet hänger ett myggnät i taket, det fanns inte i det första. Har inte använt det än, har inte sett några myggor och Elazar säger att det inte är malariasäsong än. Det är en länga med två våningar. Kanske 20 rum? Väldigt lyhört. Dörrarna krånglar. Min första dörr hade inget handtag på insidan, så man fick grabba tag i dörren och dra för att få upp den. Min nuvarande dörr har inget handtag på utsidan, men det gör inte så mycket, för man vrider med nyckeln och trycker. Kanske är mer inbrottssäkert då (fast man vill ju gärna kunna komma ut fort om det skulle börja brinna förstås) Jag har egen toa med dusch. Man slår på varmvattenberedaren en stund innan man vill duscha, sedan tar det ett tag för det varma vattnet att komma ut. Det kommer bara en liten stril vatten, men det är tillräckligt och ändå lyxigt med en dusch tycker jag. Är glad att mitt nya badrum inte har en bunt elkablar som sticker ut ur väggen. Jag har ett eluttag. En lampa i taket, men om man vill läsa eller så behövs ficklampa. Boendet ligger bakom en mur med bevakad grind, så det känns ganska säkert. Dock är det lite tråkigt, finns ingenting att göra, inget kök eller sällskapsrum eller så. Hoppas att jag kan bo på ett annat ställe senare, så jag i alla fall får lite sociala kontakter förutom dom på jobbet.

Om stan: (110717)

Det är en ganska stor stad tror jag. Gatorna är breda (de största i alla fall) för att få plats med alla fotgängare, bilar, motorcyklar och åsnor. Det är inte så mycket trafik faktiskt, mest gående och åsnor. På var sida om vägen finns ett djupt dike, med betong på sidorna. Tror dom håller på att bygga ett i mitten av vägen också. Det finns inga gatulysen, så efter klockan sju går man omkring i kolmörker. De största gatorna är asfalterade, men sedan får man passa sig för geggamoja, stenar och ojämnheter. Det finns ett gatulyse i närheten av vår frukostrestaurang. De flesta husen är en våning höga och av betong/sten och metall. Utanför stan är det mer hyddor av lera och gräs. Längs vägkanterna är det ganska grönt på den röda jorden. Det växer gott om buskar, träd och blommor. Man ser ofta pojkar och män som står vid sidan av vägen och kissar. Ibland ropar barnen främling efter en, ibland vinkar de. Ibland vill de ha pengar, vissa följer efter. (vet inte riktigt hur jag ska hantera det, lite jobbigt, men ändå på något vis okej när de andra är med) Några vill hälsa och ta i hand, säga några ord på engelska.

Om maten: (110717)

Jag hade ju läst innan att man inte kunde köpa mjölkprodukter och kött här, men det stämmer ju inte alls. I alla fall inte på restaurangerna. Igår hade iofs flera ställen slut på mjölk, så vi kunde inte få någon macciato. Annars brukar vi äta frukost på ett café mellan boendet och kontoret. Äggmacka (omelett mellan 2 brödbitar) som ibland är väldigt stark, och macciato (liten kopp starkt kaffe med mjölk).  Kostar ungefär 7 kronor.

Lunch och middag har vi mest ätit på ett hotell i närheten, mycket dyrare än frukostcafét, som också det säkert är mycket dyrare än de mer traditionella restaurangerna. Man kan få både pasta och ris och lite av varje. Det är stora portioner. Bästa maten åt jag nog idag (lördag 16 juli) på en populär restaurang, de sa att det var en 5-stjärnig. Där serverade kort, den för Wolaita speciella rätt med rått kött. Man delade med kniv, la i sitt injerabröd och doppade i stark sås. Jag smakade en bit, helt okej, men föredrar nog tillagat. Fick in kokande kött, och grillat. Det var gott. Injera är ett stort, platt bröd, som en jättepannkaka. Det smakar lite syrligt. Kan vara gjord på vete eller teff (ett sädesslag). Man drar av en liten bit bröd, greppar lite mat i det (kött eller någon blandning, har provat en sås som är gjord av ärtor eller bönor), doppar i sås eller krydda om det inte redan är starkt nog. Allt sker med högerhanden och det kan hända att man tappar alltihop eller sölar. Det är roligast tycker jag när alla äter från samma tallrik. Annars blir det för mycket mat, en injera orkar jag inte äta upp. Man blir väldigt mätt.

Att dricka är ju kaffe det vanliga. Gott te har dom också, med kanel. Finns också jordnötste, det smakar som jordnötssmör utblandat i varmvatten. Kanske är det så också. Till maten dricker jag oftast Ambo, mineralvatten. De andra brukar oftast dela två på en ambo och en cola, sedan blandar de hälften vatten och hälften läsk. Är faktiskt ganska gott, inte för sött.

Om livet: (110717)

Här tror jag att de flesta är kristna. Vi bor nära en kyrka (Sodos största), så vi får lyssna till deras sång sent på kvällen och tidigt på morgonen. På morgonen är det också morgonbön för muslimerna, men det har jag bara vaknat av en gång. Det verkar vara rätt så kristet och de flesta går i kyrkan på söndagar.

Klockan sju på kvällen är det mörkt. Då vill jag inte gärna gå ut på egen hand. Elazar har sagt att det är säkert att gå ensam i vårt område vid åtta på kvällen, men inte vid tio. Bäst att ta det säkra före det osäkra. Men man blir ganska låst. Och hemma är det ju så ljust den här tiden på året.

Om pengar: (110717)

Det finns ingen bankomat i stan, men en bank. Följde med Lotta dit igår, och blev ganska avskräckt, tur att jag inte behöver besöka den på ett tag. Bankmannen drog kortet massor av gånger och stoppade in det med chippet utåt och hävdade bestämt att det var rätt sätt. Det lyckades med nöd och näppe växlas från US-dollar, men inte alla valörer. Hoppas mina funkar den dagen det behövs. Och mitt kort. Är glad att jag fixade ett till kort innan jag åkte, som det ena blir spärrat eller inte fungerar så kan jag prova det andra.