Vardagliga betraktelser
110723 Vardagliga betraktelser
Jag har börjat förstå varför trafiken är det farligaste här. Därför är jag glad att jag fortfarande är oskadd. Och att jag bara har behövt åka motorcykel en gång. (Såklart utan hjälm, fast han körde långsamt)
Försöker att lära mig språket, men det är svårt. Uttalet är krångligt. Och jag glömmer orden så fort jag hört dem. Måste skriva ner för att kunna komma ihåg. Men nu kan jag säga tack och bra både på amharic och wolatinya. På amharic kan jag säga vatten, ja, hej, kaffe. Tar mig inte särskilt långt med andra ord. Idag köpte jag en stor plansch med det amhariska alfabetet, så att jag ska kunna lära mig. Trodde jag. Den sitter nu på min vägg. Det finns 3 olika tecken för H. Sedan kan man på varje göra små tillägg för att få ljuden HA, HU, HI, HE och HO. Så finns det tecken för vokalerna för sig. Och SH, CH,GN, ZH och TS har också egna tecken (som kan kombineras till SHO, SHI osv) Ja ni förstår att jag har att göra. Sedan är det ju bra om man kan några ord till det då. Sedan har jag kommit på att jag egentligen inte vet vilket språk jag ska lära mig, amharic är det officiella språket, men här pratar de wolatinya. Barnen förstår alltså inte om jag skulle prata amharic med dem.
Det finns mycket djur här. De flesta familjerna har djuren inne hos sig i huset (hyddan) på natten. Åsnor används för att bära saker, som vattendunkar, hö, tunga säckar. Eller så spänner de för en liten kärra och lastar ännu mer. Pojkarna som kör kärrorna står upp på dem. Hästar används som taxi. Hästarna är små. Oxar används för jordbruket. Eller så fixar man det för hand, inga traktorer här minsann! Får och kor finns det också gott om. Ibland ser man nån get, lite höns, någon katt eller hund.
Sporter som man ser är pingis, volleyboll och en pinne med en boll i ett snöre som de sparkar på. I varje by finns minst ett volleybollnät. Här och var längs vägarna står pingisbord uppställda. Det hade jag inte riktigt förväntat mig.
Stjärnhimlen är väldigt vacker om det inte är mulet. Finns ju som inte mycket ljus från staden som stör. Nästan som att vara uppe på fjället.
